Kroppen är fantastisk

Förra helgen var det ju dags för Göteborgsvarvet. Ett halvmarathon. 21,1 km. 21097,5 m.

Som jag rapporterat tidigare så har inte motivationen till att träna infunnit sig riktigt som den borde. Men jag vet ju att jag kan detta.

Mest orolig var jag över att jag ju bröt halvmaran i Sthlm i höstas, just för att jag inte ville… Kropp och knopp samarbetade inte. Värmen påminde också mycket om maratonet som jag kollapsade på.

Så jag var lagom glad när prognoserna visade på 25 grader och sol. Inte optimalt att springa halvmara i. Men jag kände mig ändå peppad. Mycket tack vare Caroline, min kompanjon, skulle jag tro.

Inte för att vi springer ihop, men för att vi reste ihop och peppar varandra till detta :)

På väg till loppet så var det ändå inte så varmt som vi trott, men valet av kläder kändes ändå rätt; löparkjol, funktionst-shirt, kompressionsstrumpor, keps. Jag vet ju att man blir varmare när man springer.

Men vi letade oss till start, och jag skulle starta lite drygt 30 minuter innan Caroline, så det var bara att bege sig iväg.

Ska bara dra loppet i kort. Men fram till 14 km kändes det helt ok och tiden gick ganska ”fort”, men sedan blev det tufft. 14-17 km så fick jag kriga, sedan var det ju bara några kilometer kvar efter Avenyn och de sista 3 km så slet jag verkligen. Det gick inte fort, men jag ville inte kliva av… Så jag gick i mål. På min sämsta tid någonsin. Men jag kom i mål.varvet1

Och precis som väntat så gick Caroline om mig och kom i mål innan mig. Haha. Hon är så sjukt snabb och grym 😀

Men man ska inte förringa någon prestation. Det är långt ifrån alla som springer halvmaraton. Detta var min femte start, den fjärde jag kom i mål :) Så jag är stolt ändå 😀

Bjuder på en bild på mig och Caroline ifrån målet :)

Bara två dagar senare, på måndagen, hade jag lovat bort mig på Vårruset för Team Snigel.

Så, med stockar som ben som knappt klarade av att gå så förberedde jag mig.

Musklerna låste sig typ i låren och när jag gick kändes det bitvis som att jag skulle stupa huvudstupa framåt. Haha.

Men till start kom jag, och i mål också. 5 km på under 33 minuter. Klart godkänt även en ”normal” dag, så jag klagar inte.

Mysig picknick också, med andra ”sniglar”. 😀 Team Snigel är alltså en grupp på Facebook. För de som inte alltid fokuserar på tider. Utan som mer tänker ”långsamt är också framåt” 😀varvet2

Men jag är mest förundrad över hur fantastisk kroppen är.

Att den klarar mer än man tror många gånger.

Tänk att för 4 år sedan sprang jag knappt 5 km. Nu har jag testat maraton, sprungit 4 halvmaror, 26,1 km på lite mer än två dygn…

Och jag tänker nog inte sluta här 😉

Ett lopp kvar denna vår. Blodomloppet den 7 juni :)

Bra och dåligt…

Göteborgsvarvet närmar sig med stora steg. Och min uppladdning har inte varit optimal. Min motivation till träning började bra, men sedan blev det sämre. ”Ursäkterna” hopade sig och här står jag nu, med inte världens bästa uppladdning inför Varvet.

Men det är ju en längd jag gjort flera gånger förut, och som jag vet att jag kan överraska i. Som när jag sprang 1,5 h på skitdåligt underlag sena vintern, fastän jag inte sprungit så långt på typ ett halvår.

I söndags fick jag till ett riktigt bra intervallpass. Trots att det var mina ”hatintervaller” – de långa. Höll ett bra tempo och kände mig pigg 😀

Dagen efter skulle jag springa mitt nästsista intervallpass, och jag kände mig pigg i benen, men dagen gick cialisfrance24.com och jag kom inte iväg innan lunch som tanken var så jag reviderade mitt mål från 2 h ner till 1,5 h och tänkte att jag kör i motionsspåret vid Rudansjöarna istället, typ 2 varv borde bli närmre 1,5 h. Tänkte att det extra motståndet med backar borde kompensera lite och träna pannbenet.

Men alltså. Först fick jag magknip efter typ 30 minuter och fick besöka skogen… sedan var allt bara skitjobbigt (hahahahaha), men jag tog mig runt lite över 1 h i alla fall. Bättre än inget, och även om det kändes piss så försöker jag se det positiva i det hela…

1. Jag gav inte upp

2. Jag ”sprang” i alla backar trots att det gick med myrsteg

3. Det blev några fler minuter och kilometer in på löpkontot

Så ja, nu är det bara och ladda inför sista långpasset som jag ska göra med Caroline på måndag är tanken. Min tanke är ca 2 h då. Egentligen behöver jag springa 2 stycken intervallpass innan det, men tror kanske inte jag orkar springa idag. Supertrött, och isåfall kan jag springa imorgon och på söndag. Men känns lite dumt med ett intervallpass dagen innan långpass igen… får kolla lite på upplägget på det och kanske välja ett intervallpass av de två, eller se om jag tror att jag orkar det ändå.

Det som jag känner skulle kunna stoppa mig mest nu är ärligt talat min vilja. Att jag känner att jag helt enkelt inte vill. För de dagar jag vill, då känns ju tom 1 h 50 min (som jag sprang häromveckan) ganska kul. Medan andra dagar känns en knapp timma hemsk… Så det är ju minst sagt lite individuellt… Menmen. Jag försöker vara positiv och hoppas att jag ska vilja när jag väl står där.

Kanske kan passet med Caroline ge mig en god känsla? Jag hoppas på det :)

Är ganska säker på att detta med långlopp kommer bli mindre förekommande hos mig faktiskt. Varför göra något som man inte tycker är 100% kul? Självklart så tycker jag inte att det är piss jämt, men funderar på att rikta in mig på löpningen från ett annat håll. Så vi får se :)

Fredagsfys…

Fredagsfys före fredagsmys är ju ett generic levitra legal ganska vanligt uttryck i träningsvärlden numera. Och idag anammar jag också det. Ska nämligen ut till Sollentuna och springa med en grym tjej vid namn Elin. Hon firar runstreakdag nr 1000, alltså, hon har sprungit 1000 dagar i rad. Idag började hon vid midnatt och ska springa 100 km. Helt galet.

Så min tanke är att åka ut till Sollentunavallen och göra Elin sällskap. Min plan är 1,5-2 h. Men vi får se. Jag är ju en finväderslöpare, och förvisso är det fint väder idag, men det är kallt (enligt mig), och banan är tydligen snöig rakt av, så frågan är hur det är att springa på. Dessutom har jag inte sprungit så långt sedan tidig höst… Men det är väl dags att steppa upp nu om jag ska palla Göteborgsvarvet… 😛

Nåja. Jag kommer kitta mig för löpning och åka ut dit i alla fall, sen får man se vad kroppen säger :) Kanske blir det ett varv, kanske två… eller kanske massor? 😀

Men jag återkopplar vid ett senare tillfälle. Nu ska jag fortsätta jobba 😉

Ännu en vecka har gått…

Japp. Då var snart denna vecka slut också.farmor

Jag var ju i Finland tidigare i veckan på snabbvisit för att hälsa på farmor som varit lite krasslig och som dessutom fyllde 94 år. Många grattis till farmor 😀

Resan var lugn. Det var jag, mamma och brorsan som åkte över. Vi åt gott, umgicks och tog det lugnt.

Det var inget direkt party på båten heller… Det sparar jag till helgen som kommer. Hehe.

Men det var ett trevligt avbrott och farmor verkade ändå må helt ok. Men nog börjar minnet svikta lite, men att ändå ha fått vara så klar i huvudet så långt i livet är ändå få förunnade.

Sedan kom jag hem och på fredag morgon stannade jag i stan när båten anlände. Gick och tränade på Friskis, lite styrka. Tog det lite lugnt pga min förkylning, inte dubbelpass styrka/kondition som jag annars gjort på sistone. Sedan hann jag förbi Hööks och handlade en vinterjacka på rea.

Jag var där i förra veckan, men de hade ingen egentlig rea då, så jag avvaktade lite och tänkte kolla bl.a. på Igor Sport. Men så dök det upp som gubben i lådan. Och visst. 599:- är inget jag normalt sätt lägger på en jacka. Men i takt med att min lön har ökat så är jag inte lika prisjagande heller. Och 40% rea är inte fy skam… Och jag gillar min jacka skarpt 😀

Sedan blev det lite lunch innan jag gick till jobbet.

Igår så gick jag till gymmet och sprang intervaller, sedan var det jobb igen…

Idag var det upp tidigt till stallet. Red ut en sväng på Sammy. Underlaget är verkligen så tråkigt nu. Hårt och is överallt, och även om vi har brodd är det knöggligt på sina ställen, så då undviker man ju högre tempon… Han är i en ganska bra mood nu, alltså hyfsat avslappnad, men visst ser han gärna spöken när det inte är så motiverande att vara ute. Haha. Samtidigt vill jag inte traggla i ridhuset varje dag heller. Det är dessutom så litet, så med flera ekipage är det nästan omöjligt att rida på ett vettigt sätt… :)

Men ja, nu är det jobbet som gäller igen. Sedan blir det hem, bums i säng för imorgon ska jag vara tillbaka vid 8, och då är det APT. Ingen rast ingen ro. Men sedan jobbar jag bara två nätter innan jag är ledig från fredag morgon till tisdag mitt på dan :)

Men veckan har ändå varit ok, så jag klagar inte :)

Hur har er vecka och helg varit?

Då har jag prövat det också…

Mitt

tredje halvmaraton för året blev inte som jag tänkt mig. Men som bekant blir ju inte allt alltid det.

Jag kände mig helt ok i vaden efter krampkänningarna på fredagkvällen och lördag morgon, men sedan kändes det som om muskeln var blockerad igen. Men annars var jag vid gott mod och tänkte fortfarande genomföra.

Så, starten gick. Det var varmt, och det gick ok och jag kände mig hyfsat pigg, men svetten rann efter bara ett par kilometer.

Vid 4-5 km kändes det tungt. Sådär tungt och varmt att jag inte orkade. Att kroppen inte orkade. Och då började även knoppen tänka. Jag velade i flera kilometer innan jag slutligen gråtandes klev av. brutenhalvmara

När jag redan vid 6-7 km inte orkar springa i den minsta av uppförsbackar, som annars är min paradgren, då känner jag att det får vara nog.

Det är nästan alltid tufft sista kilometrarna på en halvmara, men 14 km orkade jag bara inte trycka mig igenom. Och ja, jag ville inte. Det kändes inte kul. Jag såg inget slut, trots att jag försökte mantra ”Bara 2/3 kvar” vid 7 km-skylten.

Jag var besviken. Jag var ledsen. Jag grät. Men såhär i efterhand så känns det bra. Vaden kändes värre efteråt och igår, men idag känns det bättre igen.

Och med tanke på mångas rapporter efter loppet så känns det klokt. De som tog sig igenom ska ha en eloge för det, men jag hörde många som inte mådde bra efteråt. Flera som tyckte det var det tuffaste de gjort, och då är det ändå en flack, och relativt enkel bana. Och även flera som i efterhand säger att de nog borde brutit. Så jag är glad över mitt val. :)

Så. Nu har jag prövat att springa tre halvmaraton, jag har prövat att kollapsa på ett maraton, så det var väl bara det här kvar. Och nu har jag testat det.

Nu får vi se om vi lyckas få till en resa till Frankrike för halvmaraton där… 😉

Inte helt optimalt…

Det är inte helt optimalt att två dagar innan halvmaraton ha krampkänningar och känna att man inte kan andas.

Att veta att det ska bli upp mot 24 grader och sol när loppet går känns inte heller optimalt. Inte heller att mina skor håller

på att gå sönder – RIP.

Så om jag känner mig peppad och redo? Nej. Inte alls. Jag kan köpa att jag bara sprungit typ 10-12 pass sen slutet på maj och får givetvis lägga mig en nivå som passar det.

Men jag har faktiskt känt mig ganska okej och redo. Men nu gör jag det inte. Min fina vän Maria påminde mig dock om magnesium som ska hjälpa till vid kramp. Så får köpa det.
Drack Resorb Sport här på jobbet, och stretchar vaderna typ varje timma, och det känns faktiskt lite bättre i vaderna :)
Får också se till att sova med kompressionsstrumpor och springa med det imorgon.

Ska ta mig igenom jobbdagen, planera min förmiddag och mat imorgon, tvätta kläderna ikväll och efter jobbet ska jag möta upp fina

Caroline som ska springa sitt första halvmaraton. Hämta ut våra startbevis och sedan äta lite mat. Kanske blir jag lite mer pepp då? :)

Tar mig igenom det gör jag nog. Kanske på min sämsta tid någonsin. Men jag ska ta mig igenom det. Pannbenet vet vi ju att jag har :)

En vecka kvar

Om en vecka har jag, förhoppningsvis, sprungit klart Stockholm halvmarathon med råge. Och om gårdagens pass kändes ganska kaos, framförallt med andningen kändes dagens mycket bättre.pass2v20

Även om tiderna i intervallerna inte är att skryta med

kände jag mig fräsch, hade bra kontroll över andningen och jag kände ändå att jag hade ett bra flow i de två olika tempona.

Men klart att det blir tufft med 12 block om 2+2 minuter. 24 intervaller sammanlagt är ganska tufft. Men det är ändå skönt med lite längre ”vila” för att hämta andan. Eller så ska det vara riktigt korta intervaller med kort vila. Det funkar det med… 😉

Nåja. Helt plötsligt känns det mycket bättre inför halvmaran i alla fall. Får se om jag lyckas pressa in två stycken korta pass här i veckan. Men rent träningsmässigt ger de mig ju ingenting… Den grunden ska vara lagd redan…

Säger hon som sprungit 9 pass sen slutet på maj… 😛

Men som jag sade till min vän Maria – halvmaraton springer jag så gott som i sömnen… 😛 Med det menar jag inte att det är plättlätt eller att jag tar det som en bagatell. Bara att jag har en del löpträning bakom mig och vet liksom hur jag ska disponera min energi och mitt lopp. Lite rutin.

Sedan har jag ju inte heller någon tidspress på mig utan kör i mitt eget tempo. Även om jag gärna såklart vill hålla mig någonstans runt 2:20 som jag gjort hittills. Men jag vet också att jag är mitt tyngsta någonsin nu, så

jag blir inte besviken om det blir långsammaste tiden hittills heller.

Man kan inte vara besviken om man klarar av att springa ett halvmaraton :)

En alldeles ypperlig fredag…

Det är nattjobb som gäller för tre nätter framöver, så hela dagen var fri för

mig.naglar_september

Jag började med att åka ner mot Nynäs för att fixa naglarna. Blev med svart touch denna gång och som vanligt supernöjd över min och Idas fina idéer 😉

Sedan begav jag mig till frisören för att toppa lite och klippa lite etapper i luggen, har haft jämnlångt väldigt länge, men mitt hår är ganska tunt framtill så det ser mer slitet ut där.

Men nu är det fräscht och fint i alla fall. :) På onsdag ska jag dessutom sitta modell för Wella igen, så då får färgen sig en uppfräschning igen. Så sen är jag som ny. 😉

Hemåt åkte jag, lagade mat och sedan vilade jag i ca 2 h innan det var dags för dagens nästa halvlek; springa intervaller och jobba.

pass1v20

Ett av de sista passen innan halvmaran nästa lördag. Var extremt tufft med andningen idag, men jag är ändå nöjd. :)

Om vädret inte är alltför kasst imorgon kör jag ett pass då också, lite längre, men också längre vila emellan.

När jag kom hem blev det middag och nu sitter jag bänkad på jobbet. Har lyssnat på lite musik och när denna podcast är slut ska jag slå på lite film eller serier. :) Och be för att resten av natten blir lika cool 😉

Hoppas ni har en bra helg oavsett vad ni hittar på :)

 

Träna på…

Jag har en ganska bra rutin med träningen nu. I söndags mellan jobb och firande av OS-medaljörerna så var jag på stallet. Jag körde 30 min styrka i cirkelgymmet och sedan sprang jag intervaller på löpbandet.

I måndags så red jag lektion på Sammy. Eftersom han inte är fullt igång så nöter vi varken galopp eller trav, utan det blir många övergångar, fokus på min sits och framförallt, fokus på att han ska spåra och få ihop alla kroppsdelar.

Sedan sista behandlingen känns han väldigt loss och fin i kroppen. Men framdelen känns liksom lite frånkopplad från bakdelen, så det gäller att rida för att sätta ihop dem, haha.

Men han var finare i måndags än han varit på ett tag, så vi hoppas det fortsätter åt samma håll. :) Har pratat igenom planerna för hösten, och jag kör nog bara två starter i höst. En LB och en LA, detta i slutet på oktober/början

på november. :)

Igår körde jag mitt ”första” långpass inför Stockholm halvmarathon… Bra att göra det 2,5 vecka innan loppet 😉 1,5 h blev det, i snigligaste tiden ever, men jag gjorde det. Haha.

Planerar ett pass på upp emot 2 h nästa vecka också, sedan får det bli uppladdning :)

Idag blir det ganska lugnt på träningsfronten. Kommer gå en promenad med Sammy när jag är på stallet ikväll. Ska fodra kväll så kommer åka ut ganska sent. Skulle hinna träna emellan, men direkt efter jobbet har jag ett ärende som varar ca 1 h, och sedan måste jag hem och fortsätta förbereda inför helgens resa till Tallinn. Morgondagen är också ganska fullspäckad, så blir ingen annan träning än markarbete med hästen då.

Jag åker nämligen på fredag kväll, men kommer inte åka hem mellan jobb och resa, så jag måste ha typ allt klart imorgon kväll eftersom jag åker hemifrån runt 5 på fredag morgon 😛

Så, det rullar på i mitt liv som vanligt, i ganska hög takt. Haha. Men det är kul. Och det är självvalda saker, så det är bara att kämpa på, eller hur? 😉

Stockholm halvmaraton

Då var det dags igen. Har nästan inte sprungit ett steg sedan Göteborgsvarvet. Hade ett väldigt sug efter att styrketräna, men inte heller det har jag varit så bra på, utan det har mest blivit vardagsmotion.

Och eftersom jag dessutom vill gå ner i vikt så är det bara att kämpa på och komma igen. Nu känns det rätt igen och jag bestämde mig för att anmäla mig till Stockholm halvmaraton och dessutom gå ut på mitt första backpass. 16 st backintervaller blev det. Inte det snabbaste passet idag, men det var inte heller riktigt målet. Målet var att göra det, och det gjorde jag! :)sthlmhalvmara

Ska dessutom ut på gräsmattan eller göra lite styrkeövningar här hemma i rummet. 30 minuter av någon form av styrketräning blir det i alla fall! :)

Sen ska jag göra lunch och bänka mig framför OS i fälttävlan. Idag är det terrängdelen. Kul :)

Kollar du något på OS?