SIHS

Igår var det ju Sweden International Horse Show typ hela dagen.

Jag och Jenny tittade på kürfinalen i dressyr och sedan kvällsshowen. Det blev en lång, men bra dag.

I år var det ju ny arena – Friends, och hur ska man då sammanfatta det? Jag upplevde att fler besökare fick bra platser till showen, alltså att det kändes mer tillgängligt eller vad man ska säga.

Mässan var också luftigare än tidigare, men jag orkar ändå inte gå där. Många montrar proppar sina fulla med saker och hur ska jag då hitta? Det är nästan bara de lyxigare märkena som är lite mer sparsmakade, men då kostar det ju därefter också! 😉

Visst hade det kunnat finnas saker som jag hade kunnat köpa, men jag är så rädd för att det ska finnas billigare nån annanstans, så det slutar liksom med att jag inte köper nåt alls. Men jag gråter inte. Sparar pengar på det + att jag inte var i behov av något akut heller.

Jag köpte en prenumeration på tidningen Ridsport bara! :) Väl värda pengarna! 😀

Kürfinalen var väldigt kul att se, som vanligt. Tinne vann, och var en väl värdig vinnare. Trean Minna Telde red det klart roligaste programmet, till enbart julmusik, och hennes Santana såg ut att leka sig fram! 😀 Vi satt och skrattade och log om vartannat på läktaren, och hon fick det klart största jublet och många ställde sig på läktarna, så det var mycket omtyckt! :)

Kolla gärna in klippet här, även om du inte gillar hästar, jag tror att ni kommer tycka det är väldigt roligt att se! 😉

På kvällsföreställningen fanns det nog två höjdpunkter – Stjärnornas Hoppning med bl.a. Tomas Ravelli som var sjukt underhållande på hoppbanan, samt showen med Garde Républicaine från Frankrike – motorcyklar och hästar i en fantastisk show!

Sen åkte vi hem, trötta och nöjda efter dagen! :)

 

Världscupen

I lördags avgjordes Världscupfinalen i dressyr, och jag följde det på tv. Vann Grand Prix gjorde Helen Langehanenberg med Damon Hill. Något som jag tyvärr inte fick se. Men när de sedan kom till start i küren så förstod jag varför de vunnit.

De var verkligen ett team. Helen behövde bara rida med små hjälper. Damon var rund och fin, såg avslappnad ut, men hade power. De satte sitt program felfritt.

Och de vann även küren och därmed Världscupfinalen! Heeelt rätt.

Något som jag dock har svårt att förstå är hur Adelinde och Parzival kunde komma 2:a, ärligt talat har jag svårt att förstå hur alla kan gilla dem så mycket överhuvudtaget.

Parzival gapar, ser kort, spänd och stolpig ut, och Adelinde ser ut att rida med mycket kraft. Inte alls vad jag vill se hos ett dressyrekipage i absoluta världstoppen.

4:a kom vår egen Tinne med Anton, vilket de var väl värda. Oj vad formen pekar uppåt för detta ekipage. Och vilken skillnad bara sedan OS!

Menmen. Huvudsaken var att rätt ekipage vann. 😉

Såg ni finalen? Tycker ni att rätt ekipage vann?

Här ser ni deras ritt på SVT Play!

helen_damonhill